Råd till uppfödare

Att bedriva hunduppfödning är både roligt och ansvarsfullt. Med jämna mellanrum är det av vikt att som erfaren uppfödare försöka reflektera över sin verksamhet och som blivande uppfödare är det viktigt att fundera igenom vad hunduppfödning verkligen innebär.

För att kunna välja ut de mest passande individerna till avel räcker det inte med att veta hälsostatus och den mentala statusen på enstaka individer. Många uppfödare sparar någon valp ur kullen på vilken det finns en tanke om att bygga sin framtida avel på. Det är omöjligt att uttala sig om avelsvärdet på den 8 veckor gamla valpen annat än ur stamtavlesynpunkt, men där har ju också alla individer i kullen samma härstamning och skulle således vara likvärdiga i avel. Nästa gallring blir mellan 1 år och 1,5 år då rekommendationerna för röntgen och MH-beskrivning ligger. Det är inte alltid självklart vid denna ålder heller att säga vilka som skall gå i avel eller inte då en inte bör använda någon i avel före 2 års ålder och tillstånd som klåda och andra diagnoser kan uppstå fram tills dess. Om bara de individer som uppfödarna sparar röntgas går alldeles för mycket information till spillo och man utarmar avelsbasen. Det borde utan diskussion ligga i alla uppfödares intresse att veta hur avelsarbetet fallit ut och att informera och stötta valpköparna vid tiden för röntgen och MH-beskrivning. En annan aspekt är naturligtvis från hundägarens synvinkel. Med röntgen och MH-beskrivning fås information om hur  hunden kan belastas fysiskt (HD & AD) men även få större förståelse om sin hund utifrån MH-protokollet. Det finns en mycket stor fördel att MH-beskriva en hel kull samtidigt då det blir på samma bana och av samma beskrivare, det medför att det blir enklare att jämföra utfallet med minimerad påverkan av yttre faktorer.

Följande frågeställningar och kommentarer är tänkta att fungera som tankeunderlag. Det är inget som redovisas för någon annan utan är menat att leda till eftertanke och utveckling av avelsarbetet. 

Varför ägnar jag mig åt avel?

Det finns mängder av anledningar till avelsarbete. Det kan vara för att omsätta kunskap om genetik och nedärvning i praktisk användning. Det kan vara att en tycker att valpar är gulliga. Det kan vara att en hört att det är bra för tiken att ha haft en valpkull så att  risken för juvertumörer minskar eller att en vill ha extra inkomst.

Vilket är mitt mål 10 år framåt?

Ett avelsarbete skall inte bara ske för stunden, för just den här kullen. Du bör kunna ställa dig frågan ”Om jag gör den här kombinationen vad finns det för tilltänkta avelspartners till kommande barnbarn eller barnbarnsbarn?”. Målet kan kanske också vara att få fram 3 brukschampions om 10 år. I det målet måste det då ingå ett planerat avelsarbete och en god support till dem som köper valparna.

Varför ska just den hunden användas i aveln?

Alla hundar skall inte gå i avel och det är inte alltid den stora stjärnan som är den bästa föräldern. En fråga en kan ställa sig själv är att om en skulle ställa sig på motstående sida, d.v.s. som konsument, är om hanen eller tiken är den en skulle vilja ha som föräldradjur.

Kan jag svara på de frågor valpköparna ställer?

Vi vill väl alla att de eventuella valpar vi säljer skall få det bra och vi skall ställa en hel massa frågor till valpköparna men vi vill kanske också att de skall vara lika frågvisa tillbaka. Det är bra att känna till innebörden av en försäkring mot dolda fel. Kan du som uppfödare svara på frågor om eventuella sjukdomar som inte registreras hos SKK t.ex. klåda eller sköldkörtelrubbningar, hos avelsdjuren eller dess syskon och föräldrar?

När jag själv köper valp, vilka egenskaper letar jag efter?

Letar jag efter de egenskaper som är rastypiskt för den ras jag tänker avla på? Har min egen hund de egenskaperna?

Tillgodoser jag det som rasstandarden/RAS förespråkar med mitt avelsarbete?

Standarden beskriver kanske främst rasens exteriöra egenskaper men har ofta också en del om användningsområde och ändamål. De rasspecifika avelsstrategierna har med många delar; exteriör, mentalitet, hälsa, ändamål och strategierna är satta för att uppfödarna och rasklubben skall kunna förvalta aveln i Sverige på ett bra sätt. Det är viktigt att alla bitar finns med. Hunden skall se ut som standarden föreskriver vare sig otypisk eller övertypisk. Hunden skall också gå att använda till det som den är avsedd för och den skall vara frisk och sund för att kunna ha ett bra liv.

Har jag förmåga att vara objektiv med mitt uppfödararbete?

Det är väldigt lätt att bli hemmablind och det är lättare att se andras misslyckanden än sina egna. Alla kan inte få fram kullar med bara stjärnor hela tiden och för att utveckla sin kunskap måste en också kunna granska sin egen uppfödning kritiskt.

Har mitt avelsarbete påverkat de mätbara resultaten för rasen i positiv riktning?

De flesta raser har någon form av mätbara resultat, t.ex. HD-status, MH-beskrivningar, antal utdelade Cert på utställning eller antal uppflyttade hundar på bruksprov. Dessa resultat är naturligtvis måttstockar för hela rasens utveckling men alla måste vara med och driva den.