SBK logo Svenska Bouvierklubben

Svenska Brukshundklubben

Bouvier des Ardennes

Svenska Bouvierklubben

Bouvier des Ardennes

Historik

Vissa tror att Bouvier des Ardennes var resultatet av en korsning mellan Belgisk vallhund och Berger Picard. Andra hävdar att det är en lantras, framavlad genom att korsa flera lokala vallhundsraser

Bouvier des Ardennes har alltid kallats kofösarhund i de belgiska Ardennerna. Utvald för sin förmåga att hantera storboskap. Rasen har fått sitt namn för sin förmåga att vakta och fösa boskap i regionen snarare än sitt utseende. Det kärva klimatet, det hårda och specifika arbetet, den svåra terrängen och den fattiga regionen har format rasens typ.

Endast de mest robusta och duktiga i en medvetet begränsad stam behölls för att driva hjordarna, som vanligtvis bestod av mjölkkor och får, men på 1800-talet även av svin och hästar. Från 1800-talet användes rasen till att spåra hjort och vildsvin och under de två världskrigen användes rasen vid tjuvskytte. I slutet av 1800-talet liknade rasen en fårhund med sträv päls, men kraftigare, mer undersätsig och ”hasbitare”.

På belgiska hundutställningar var klasserna öppna för kofösarhundar som ett experiment för att etablera likhet i typ. 1913 grundades ”Liègesällskapet för förbättrande av boskapshunden från Liège och Ardennerna” som tecknade ett förslag till standard. Den slutgiltiga texten antogs av den belgiska kennelklubben 1923 och publicerades av FCI den 16 juni 1963.

Nedläggningen av det stora antalet gårdar i Ardennerna och det minskade antalet mjölkproducenter gjorde att hundarnas användning minskade. Ungefär 1985 ledde en insamling av råmjölk från mjölkkor till att kynologer upptäckte ett visst antal kvarvarande mer eller mindre typiska Bouvier des Ardennes.

Ungefär 1990 åtog sig några uppfödare att få fram hundar som motsvarade standarden med utgångspunkt från hundarna i Ardennerna. Motsägelsefullt nog är det i den norra delen av landet som några får- och boskapsägare, i förundran över sina hundars arbetsförmåga med att driva boskap, födde upp rasen, i skymundan, men noggrant och skickligt, med en stamtik från 1930- talet som grund. Det var först 1996 som denna linje upptäcktes av den officiella kynologin.

Användningsområde

Från början en tuff hund som vallade, vaktade och drev boskap. Används i dagsläget som vall-, herde- och vakthund Även i dag är rasen med minimum av träning för maximal effektivitet en hund för bruksarbete i allmänhet och för vakt av boskap och egendom i synnerhet

Mentalitet

Rasen är uthållig och full av energi. Den är envis och extremt modig när det gäller att försvara sin familj, deras tillhörigheter och sitt revir. Det är därför av högsta vikt att man lägger stor tid på att socialisera valpen och den unga hunden.

Bouvier des ardennes ger prov på härdighet och energi. Rasen är glad, nyfiken, rörlig och social och dess främsta egenskap är dess anpassningsförmåga vilket gör att den känner sig hemma i alla situationer. Rasen har en utpräglad önskan att lyda föraren vid träning vilket är trevligt. Dock kan rasen ha egna synpunkter om den upplever att föraren inte är konsekvent i sitt beteende.

Storlek och utseende

Mankhöjd för hanar är 56-62 cm och tikar 52-56 cm. Vikten för hanar är 28- 35 kg och tikar 22-28 kg. Alla färger förekommer utom vitt. Underullens färg harmonierar med täckhårets färg. Täckhåret, som är ca 6 cm långt över hela kroppen utom på huvudet, är strävt, grovt och raggigt. Något längre hårstrån i ansiktet som formar skägg och även på bakbenen som formar s.k. byxor

Bouvier des ardennes skall vara medelstor, robust och kraftig utan anspråk på elegans

Hälsa

Antalet individer i Sverige är mycket få och man kan därför inte med säkerhet bedöma rasens hälsotillstånd i Sverige. På det internationella planet så nämns HD, ED, visa former av ögonsjukdomar och risk för epilepsi. Dessa omnämnanden görs i koppling till den lilla genpolen för rasen. Från rasklubben verkar vi för att alla ska röntga sina hundar och delta på de mentaltester som erbjuds